Arkivguiden   >   Båhus Arkivguide   >   Historia och indelning   >

BÅHUSLÄNS REGEMENTE
Rusthåll, rotar och boställen

Infanteriregementen var indelta i rotar som skulle utrusta en soldat (knekt) vardera. Men kavalleri- och dragonregementen, alltså regementen till häst, var i stället indelta i rusthåll.

Rusthållaren skulle utrusta en dragon eller ryttare med häst och mundering (uniform, sadel m.m.). Dragonen och ryttaren var anställd av rusthållaren, och var skyldig att arbeta för denne när han inte var i fält, och benäms i rullorna som rusthållarens sventjänare.

För rusthållen var fastställt en summa (lika stor för alla rusthåll inom regementet) som rusthållaren fick avdrag med på jordeboksskatten (räntan), vilket skulle motsvara rusthållarens utgifter för rusthållet; den delen av jordeboksskatten var alltså indelt ('öronmärkt') att användas till rusthållet. Om gårdens jordeboksskatt var högre än avdraget, så fick rusthållaren betala mellanskillnaden; om skatten däremot var lägre än avdraget, så fick han i stället ett kontant tillskott från en annan gård som var indelt som s.k. augment.

Bland infanterirotarnas gårdar räknades en i varje rote (oftast den största) som stamrote, medan övriga kallades hjälprotar. Mellan i ett rusthåll ingående gårdar gjordes emellertid ingen skillnad, utan alla benämns i rullor och jordeböcker som rusthållsstam, och dess ägare och/eller brukare räknades som rusthållare.

Augmenten räknades däremot inte som en del av det egentliga rusthållet, och dess ägare/brukare var följaktligen inte rusthållare.

Endast skatte- och kronogårdar var indelta som rusthåll, medan alla tre jordnaturer, alltså även frälse, förekom som augment. (Beträffande de olika jordnaturernas innebörd, se Jordnatur och gårdsstorlek.)

Det var de meniga dragonerna och ryttarna som uppsattes av rusthållarna. Officerarna var anställda av kronan, och för varje officer vid regementsstaben och kompanierna var en kronogård indelt som boställe. När någon fick en ny befattning, fick han alltså flytta till ett nytt boställe.

Det fanns också gårdar som var indelta till att betala officerarnas löner och hästar, och en del som betalade en kontant summa direkt till regementskassan.

En gårds indelning (som rusthåll, augment, boställe, hästehemman o.s.v.). framgår av såväl rullor som jordeböcker. Med gård avses i detta sammanhang inte ett enskilt bruk, utan en jordeboksgård (se Gårdar och bruk).
Om Båhus Arkivguide
© Jörgen Tollesson     ·     Epost