Arkivguiden   >   Båhus Arkivguide   >   Om Båhus Arkivguide   >

OM BÅHUS ARKIVGUIDE
Gårdar

Gårdar
· Jordeboken
· Gårdsförteckning
Gårdsförteckningarnas innehåll
· Förteckningarnas olika delar
· Källor
· Stavning
Förkortningar
Ortnamnsarkivet

Gårdar


Båhus Arkivguides gårdssidor består av två delar:

Jordeboken
Här finns ett sammandrag av 1697 års jordebok. Av detta framgår hur många gårdar det då fanns i socknen samt fördelningen mellan olika jordnaturer (skatte, krono och frälse med olika varianter). Dessutom återges hur sockennamnen skrevs, liksom namnen på säterier, prästgårdar samt övriga gårdar på minst 2 mantal. (Se också Jordeböcker.)

Gårdsförteckning
Här finns en förteckning med samtliga gårdsnamn, såväl dagens officiella namn som de riktiga (se Ortnamn - Stavning i Båhus Arkivguide). För varje gård anges bl.a. mantal och jordnatur. Det finns också länkar till Diplomatarium Norvegicum och Lantmäteriets kartsök för de gårdar som förekommer där. För närmare detaljer, se nedan.

Gårdsförteckningarnas innehåll


Angående begreppen namngård, jordeboksgård och bruk, se Gårdar och bruk; och angående mantal och jordnatur, se Jordnatur och gårdsstorlek.
Förteckningarnas olika delar

Varje namngård har en egen tabell med nedanstående fält. Hur många olika uppgifter som finns varierar från socken till socken, beroende på hur många källor som har använts; vilka de källorna är anges på resp. gårdssida (se vidare källa 1-5 nedan). Tills vidare har en del socknars gårdssidor endast en enkel lista med gårdsnamnen; det är då enbart källa 1 som har använts.

Observera att en namngårds eventuella alternativnamn endast återfinns på sin alfabetiska plats i gårdsförteckningen (och då med en hänvisning till huvudformen av namnet) om begynnelsebokstaven är en annan än huvudformens. Ett gårdsnamn som inte återfinns på sin förväntade plats i den alfabetiska förteckningen bör alltså sökas bland övriga gårdsnamn med samma begynnelsebokstav.

Följande fält finns för respektive namngård (dock är fält som saknar uppgifter borttagna ur förteckningen; några tomma fält förekommer alltså inte):

Rubrik (med vit bakgrund):
Här anges namngårdens namn. (EK inom parentes efter namnet = ekonomiska kartans stavning; se källa 1 nedan. Stavningsprinciper i övrigt, se avsnittet Stavning nedan.) Under namnet anges hela namngårdens mantal enligt 1697 års jordebok (med jordnatur inom parentes), antal bruk enligt samma jordebok och (inom parentes) oförmedlat mantal enligt 1881 års jordebok. Antalet bruk är de brukningsdelar som namngården då var uppdelad i, oavsett om de var bebyggda, brukades som utjord under en annan gård eller låg öde. (Detta är m.a.o. en summering av de enskilda jordeboksgårdarnas motsvarande uppgifter; se nedan under Jordeboksgårdar.)

Namn:
Här noteras dels dagens officiella stavning enligt lantmäteriet (LM), dels jordregistrets (JR) stavning av namnet enligt beskrivningen till 1930-talets ekonomiska karta (EKB), om dessa avviker från Båhus Arkivguides stavning (se avsnittet Stavning nedan). Likaså anges andra alternativa namn om sådana finns [inom klammer anges stavning som avviker från Båhus Arkivguides stavningsprinciper]. I samtliga fall rör det sig om namngårdens, inte enskilda jordeboksgårdars, namn.

Jordeboksgårdar:
Här förtecknas de olika jordeboksgårdarna. Framför gårdsnamnet anges det nummer gården har i 1881 års jordebok (den första jordebok där gårdarna är numrerade). Detta är det nummer gården gavs när tingsrättens lagfarts- och inteckningsböcker lades upp 1875; numret utgör första delen av det nummer som ingår i fastighetsbeteckningen (t.ex. Svenneby 2:xx i Svenneby socken = fastighet som ingår i Svenneby Nordgard). Under namnet anges hela jordeboksgårdens mantal enligt 1697 års jordebok (med jordnatur inom parentes), antal bruk enligt samma jordebok och (inom parentes) oförmedlat mantal enligt 1881 års jordebok. Antalet bruk är de brukningsdelar som jordeboksgården då var uppdelad i, oavsett om de var bebyggda, brukades som utjord under en annan gård eller låg öde.

Utan rubrik:
Här finns diverse anmärkningar.

Arkiv:
Här finns länkar till olika källor där namngården återfinns:
Diplomatarium Norvegicum (DN):
Diplomatarium Norvegicum innehåller avskrifter av äldre dokument t.o.m. år 1590. Hänvisningarna för de enskilda gårdarna är de som anges i Ortnamnsarkivets böcker. Siffrorna avser följande: År - Band:Brevnummer/Sida. När två eller flera namngårdar i en socken har samma namn, har de en gemensam hänvisning till DN, eftersom det kan vara svårt att avgöra vilken av gårdarna det gäller.

Lantmäteriets kartsök:
I Lantmäteriets kartsök kan man söka efter ett ortnamn och få fram ortens placering på aktuella kartor. I Båhus Arkivguides gårdsförteckningar finns direktlänk till kartsök för gårdar som återfinns på nutida kartor; saknas länk, så finns gårdsnamnet inte i Lantmäteriets register i dag. Om länk finns, men namnet inte syns på de kartbilder som visas, så är namnet inte utsatt på de karttyper som ingår i kartsök, men finns med på fastighetskartan ["gula kartan", dagens motsvarighet till den gamla ekonomiska kartan]; markeringen i mitten av kartan visar dock var gården ligger.
Källor

Följande källor används till gårdsförteckningarna:

1. Beskrivningen till 1930-talets ekonomiska karta.
Från beskrivningen hämtas:
· Namngårdarna och de däri ingående jordeboksgårdarna och dessas nummer. Som gårdar räknas då de som är mantalssatta, samt de som är noterade som skattlagda lägenheter (om de anges som ödegårdar, torp, ängar el.likn. beteckning som tyder på att de är eller kan vara ödegårdar). Observera att ändringar kan ha gjorts från det att jordeboksgårdarna numrerades under 1800-talet till dess att 1930-talets ekonomiska karta trycktes. (Angående begreppen namngård och jordeboksgård, se Gårdar och bruk)
· Gårdsnamnens stavning enligt den ekonomiska kartan, som är den stavning som används i Båhus Arkivguides gårdsförteckningar tills Ortnamnsarkivets böcker har konsulterats (se källa 2 nedan).
· Jordregistrets stavning av gårdsnamnen (om den avviker från den ekonomiska kartans).

2. Lantmäteriets kartsök.
Från kartsök hämtas:
· Dagens officiella namn för alla namngårdar som återfinns på nutida kartor.
· Direktlänk för varje namngård till resp. gårds plats på de nutida kartor som visas i kartsök (se under Arkiv ovan).

3. Ortnamnsarkivets böcker (se nedan).
Från böckerna hämtas:
· Namn- och jordeboksgårdar som inte återfinns i källa 1.
· De uppgifter om äldre stavningar och uttal som behövs för att fastställa den korrekta stavningen av namnen (se avsnittet Stavning nedan).
· Uppgifter om vilka gårdar som förekommer i Diplomatarium Norvegicum (se under Arkiv ovan).

4. 1881 års jordebok (som är den första jordeboken där jordeboksgårdarna är numrerade).
Från jordeboken hämtas:
· Namn- och jordeboksgårdar som inte återfinns i källa 1 eller 3.
· Samtliga jordeboksgårdars nummer.
· Det oförmedlade mantalet för varje jordeboksgård.

5. 1697 års jordebok (som är den första jordeboken där jordeboksgårdarna är namngivna).
Från jordeboken hämtas:
· Namn- och jordeboksgårdar som inte återfinns i källa 1, 3 eller 4.
· Mantal, jordnatur och antalet bruk för varje jordeboksgård.
Stavning

Gårdsnamnen stavas enligt Båhus Arkivguides stavningsprinciper (se Ortnamn - Stavning i Båhus Arkivguide); undantag, se källa 1 ovan. För att stavningen ska anpassas till namnets uttal och betydelse samt äldre former och stavningar har Ortnamnsarkivets böcker konsulterats (se nedan). (För undvikande av missförstånd bör dock påpekas att det inte är Ortnamnsarkivet som har föreslaget Båhus Arkivguides stavningar.)

Förkortningar

Jordnatur

Bisk.=Biskops
Fr.=Frälse
Ins.fr.=Insockne frälse
Kast.=Kastelle
Kl.=Kloster
Kn.=Knape
Kr.=Krono
Ky.=Kyrko
Ofrim.fr.=Ofrimans frälse
Pr.b.=Prästebol
Sk.=Skatte
Utj.=Utjord
Uts.fr.=Utsockne frälse
Ödeg.=Ödegård
(Beträffande de olika jordnaturernas innebörd, se Jordnatur och gårdsstorlek.)
Övrigt

JB= Jordebok
Jbg.=Jordeboksgård
Lght=Lägenhet (ej mantalsatt fastighet)
Mtl=Mantal
Skl.=Skattlagd
S:n=Socken
U.=Under
Överf.=Överförd

Ortnamnsarkivet


Dialekt-, Ortnamns- och Folkminnesarkivet i Göteborg (DAG). Ortnamnsarkivets böcker: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, som utges med en del (i några fall två delar) per härad.
© Jörgen Tollesson     ·     Epost