Arkivguiden   >   Båhus Arkivguide   >   Om Båhus Arkivguide   >

OM BÅHUS ARKIVGUIDE
Gårdar

Gårdar
· Jordeboken 1697
· Gårdsförteckning
Gårdsförteckningarnas innehåll
· Förteckningarnas olika delar
· Källor
· Stavning
Förkortningar
Ortnamnsarkivet

Gårdar


Båhus Arkivguides gårdssidor består av två delar:

Jordeboken 1697
Här finns ett sammandrag av 1697 års jordebok. Av detta framgår hur många gårdar det då fanns i socknen samt fördelningen mellan olika jordnaturer (skatte, krono och frälse med olika varianter). Dessutom återges hur sockennamnen skrevs, liksom namnen på säterier, prästgårdar samt övriga gårdar på minst 2 mantal. (Se också Jordeböcker.)

Gårdsförteckning
Här finns en förteckning med samtliga gårdsnamn, såväl dagens officiella namn som de språkligt korrekta (se Ortnamn - Stavning i Båhus Arkivguide). För varje gård anges bl.a. mantal och jordnatur. Det finns också länkar till Diplomatarium Norvegicum och Lantmäteriets kartsök för de gårdar som förekommer där. För närmare detaljer, se nedan.

Gårdsförteckningarnas innehåll


Som gårdar, och därmed medtagna i förteckningen, räknas de som i nedanstående källor är mantalssatta, samt de som är noterade som skattlagda lägenheter (om de anges som ödegårdar, torp, ängar el.likn. beteckning som tyder på att de är eller kan vara ödegårdar).

Angående begreppen namngård och jordeboksgård, se Gårdar och bruk; och angående mantal och jordnatur, se Jordnatur och gårdsstorlek.
Förteckningarnas olika delar

Varje namngård har en egen tabell med nedanstående fält. Hur många olika uppgifter som finns varierar från socken till socken, beroende på hur många källor som har använts; vilka de källorna är anges på resp. gårdssida (se vidare källa 1-4 nedan). Tills vidare har en del socknars gårdssidor endast en enkel lista med gårdsnamnen; det är då enbart källa 2 som har använts.

Observera att en namngårds eventuella alternativnamn endast återfinns på sin alfabetiska plats i gårdsförteckningen (och då med en hänvisning till huvudformen av namnet) om begynnelsebokstaven är en annan än huvudformens. Ett gårdsnamn som inte återfinns på sin förväntade plats i den alfabetiska förteckningen bör alltså sökas bland övriga gårdsnamn med samma begynnelsebokstav.

Följande fält finns för respektive namngård (dock är fält som saknar uppgifter borttagna ur förteckningen; några tomma fält förekommer alltså inte):

Rubrik (med vit bakgrund):
· Här anges namngårdens namn. (Stavningsprinciper, se avsnittet Stavning nedan.)
· Under namnet anges hela namngårdens mantal enligt 1697 års jordebok (med oförmedlat mantal inom parentes; det anges dock endast om gårdens mantal är förmedlat). Observera att senare förmedlingar inte är medtagna. Mantalet är alltså bara en ögonblicksbild av hur det såg ut 1697.

Namn:
Här noteras dels dagens officiella stavning enligt lantmäteriet (LM), dels jordregistrets (JR) stavning av namnet såsom det återges i beskrivningen till 1930-talets ekonomiska karta, dels ekonomiska kartans (EK) egen stavning, om dessa stavningar avviker från Båhus Arkivguides stavning (se avsnittet Stavning nedan). Likaså anges andra alternativa namn om sådana finns [inom klammer anges stavning som avviker från Båhus Arkivguides stavningsprinciper]. I samtliga fall rör det sig om namngårdens, inte enskilda jordeboksgårdars, namn.

Jordeboksgårdar:
Här förtecknas de olika jordeboksgårdarna.
· Framför gårdsnamnet står dess nummer. Detta är det nummer gården fick när jordregistret började läggas upp 1908. Numret utgör första delen av det nummer som ingår i fastighetsbeteckningen (t.ex. Svenneby 2:xx i Svenneby socken = fastighet som ingår i Svenneby Nordgard). Observera att det senare genom delningar och/eller sammanläggningar kan ha tillkommit ytterligare nummer under en namngård. De är dock inte medtagna i denna förteckning; här återfinns endast de historiska jordeboksgårdarna.
· Under namnet anges hela jordeboksgårdens mantal och jordnatur enligt 1697 års jordebok (med oförmedlat mantal inom parentes; det anges dock endast om gårdens mantal är förmedlat). Observera att senare förmedlingar inte är medtagna (med några få undantag); inte heller tidigare eller senare jordnaturer. Mantal och jordnatur är alltså bara en ögonblicksbild av hur det såg ut 1697.

Utan rubrik:
Här finns diverse anmärkningar.

Arkiv:
Här finns länkar till olika källor där namngården återfinns:
· Diplomatarium Norvegicum (DN):
Diplomatarium Norvegicum innehåller avskrifter av äldre dokument t.o.m. år 1590. Hänvisningarna för de enskilda gårdarna är de som anges i Ortnamnsarkivets böcker (eventuellt kan det finnas ytterligare handlingar i DN som inte anges i böckerna). Siffrorna avser följande: År - Band:Brevnummer/Sida. När två eller flera namngårdar i en socken har samma namn, har de en gemensam hänvisning till DN, eftersom det kan vara svårt att avgöra vilken av gårdarna det gäller.
· Lantmäteriets kartsök:
I Lantmäteriets kartsök kan man söka efter ett ortnamn och få fram ortens placering på aktuella kartor. I Båhus Arkivguides gårdsförteckningar finns direktlänk till kartsök för gårdar som återfinns på nutida kartor; saknas länk, så finns gårdsnamnet inte i Lantmäteriets register i dag. Om länk finns, men namnet inte syns på de kartbilder som visas, så är namnet inte utsatt på de karttyper som ingår i kartsök, men finns med på fastighetskartan ["gula kartan", dagens motsvarighet till den gamla ekonomiska kartan]; markeringen i mitten av kartan visar dock var gården ligger.
Källor

Följande källor används till gårdsförteckningarna:

1. 1697 års jordebok (som är den första jordeboken där jordeboksgårdarna är namngivna; tidigare stod endast namngårdarnas namn).
Från jordeboken hämtas:
· Namn- och jordeboksgårdar.
· Mantal och jordnatur för varje jordeboksgård.

2. Beskrivningen till 1930-talets ekonomiska karta.
Från beskrivningen hämtas:
· Namngårdarna och de däri ingående jordeboksgårdarna och dessas nummer. Observera att ändringar kan ha gjorts från det att jordeboksgårdarna ursprungligen numrerades med början 1908 till dess att 1930-talets ekonomiska karta trycktes.
· Gårdsnamnens stavning enligt den ekonomiska kartan (som är den stavning som används i Båhus Arkivguides gårdsförteckningar tills Ortnamnsarkivets böcker har konsulterats; se källa 3 nedan).
· Jordregistrets stavning av gårdsnamnen.

3. Ortnamnsarkivets böcker om häradernas ortnamn (se nedan).
Från böckerna hämtas:
· Namn- och jordeboksgårdar.
· De uppgifter om äldre stavningar och uttal som behövs för att fastställa den korrekta stavningen av namnen (se avsnittet Stavning nedan).
· Uppgifter om vilka gårdar som förekommer i Diplomatarium Norvegicum (se under Arkiv ovan).

4. Lantmäteriets kartsök.
Från kartsök hämtas:
· Dagens officiella namn för alla namngårdar som återfinns på nutida kartor.
· Direktlänk för varje namngård till resp. gårds plats på de nutida kartor som visas i kartsök (se under Arkiv ovan).
Stavning

Gårdsnamnen stavas enligt Båhus Arkivguides stavningsprinciper (se Ortnamn - Stavning i Båhus Arkivguide); undantag, se källa 2 ovan. För att stavningen ska anpassas till namnets uttal och betydelse samt äldre former och stavningar har Ortnamnsarkivets böcker konsulterats (se nedan). (För undvikande av missförstånd bör dock påpekas att det inte är Ortnamnsarkivet som har föreslaget Båhus Arkivguides stavningar.)

Förkortningar

Jordnatur

bisk = biskops
fr = frälse
husm = husmansplats
gräsg = gräsgäld
ins fr = insockne frälse
kast = kastelle
kl = kloster
kn = knape
kr = krono
ky = kyrko
ofrim fr = ofrimans frälse
prb = prästebol
sk = skatte
utj = utjord
uts fr = utsockne frälse
ödeg = ödegård
ödej = ödejord

(Beträffande de olika jordnaturernas innebörd, se Jordnatur och gårdsstorlek.)
Övrigt

JB = jordebok
jbg = jordeboksgård
lght = lägenhet (ej mantalsatt fastighet)
mtl = mantal
skl = skattlagd
s:n = socken
u = under
överf = överförd

Ortnamnsarkivet


Dialekt-, Ortnamns- och Folkminnesarkivet i Göteborg (DAG). Ortnamnsarkivets böcker: Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, som utges med en del (i några fall två delar) per härad.
© Jörgen Tollesson     ·     Epost