10 november 2002
Den 6 november är allmän flaggdag i Sverige; Gustav Adolfsdagen står det i almanackan. Det är alltså minnet av Gustav II Adolfs död i dimman vid Lützen år 1632 som högtidlighålls.
Även i Båhuslän sågs flaggor fladdra i vinden i såväl privata villaträdgårdar som vid offentliga byggnader denna dag. Och i Göteborg flaggades det också på alla bussar och spårvagnar och som vanligt sålde konditorierna Gustav Adolfs-bakelser, även på det båhuslänska Hisingen. Varför?
Vän av (svensk) ordning kanske invänder: Varför inte? Båhuslän hör ju till Sverige i dag, och den 6 november är en svensk allmän flaggdag. Och Gustav II Adolf grundade ju Göteborg, så varför skulle inte göteborgarna fira denna dag, också hisingsborna som i dag bor i Göteborgs kommun?
Svaret är enkelt: Kalmarkriget går i Båhuslän under namnet Brännefejden. Under detta krig brändes år 1612 cirka en femtedel av alla Båhusläns gårdar. I Sunnerviken 92 stycken, på Ordost och Tjörn 31 och på Inland 450. Men allra värst drabbades Hisingen, som i stort sett avbrändes helt. Dessutom brändes städerna Konghäll och Oddevall ned; den förstnämnda återuppbyggdes aldrig igen, utan flyttades till sin nuvarande plats vid Båhus fästning.
Så varför ska vi i Båhuslän hylla minnet av den svenske "hjältekonung" under vars regering våra norska förfäder drabbades av detta helvete? Visst gjorde de dansk-norska trupperna sig skyldiga till liknande illdåd i de svenska gränsbygderna - men inte hyllas väl några ansvariga danska kungar av ättlingarna till de svenska offren?
När man ser de svenska flaggorna i Båhuslän den 6 november, så kan man bara instämma i Carl Cullbergs ord (som också kan läsas på Båhus Arkivguides förstasida): "Genom de svenska myndigheternas kloka skolpolitik är historielösheten nu genomförd."
J.T.S.
Fotnot: Uppgiften om antalet brända gårdar kommer från Bohusläns historia, sidan 183, kapitlet skrivet av Åke Holmberg. De svenska truppernas härjningar leddes av Jesper Mattsson Kruus, som i Bonniers konversationslexikon får följande omdöme: "I Karl IX:s senare och Gustav II Adolfs tidigare historia intager K. ett framträdande rum som mångsidigt användbar militär och ämbetsman."
|
|