|
|
|
|
|
Namn
|
Officiellt Bohusläns och Vikornes lagmansrätt.
"Vikorne" i plural lär bero på en missuppfattning att det rör sig om mer än ett Viken, och detta beroende på indelningen av Viken (d.v.s. det gamla Vikens län) i de två fögderierna Norderviken och Sunnerviken.
|
|
|
Historik
|
Ursprunget till Båhus och Vikens lagmansrätt är Vikens lagting som inrättades redan på 1200-talet, och vid de norska domstolsreformerna omkring år 1600 ombildades till den 'moderna' lagmansrätten (se under Regionala domstolar på sidan Domstolar under den norska tiden).
Efter den svenska erövringen 1658 fortsatte Båhuslän att ha en egen lagmansrätt, också sedan svensk lag införts. Lagmansrättens verksamhetsområde (kallat lagsaga) förblev alltså detsamma också när länet 1680 utökades till Göteborgs och Båhus län. Hisings Östra härad införlivades dock med lagsagan 1824, efter att häradet förenats med Hisings Västra till ett tingslag.
1718 uppdelades lagsagan i en nordlig och en sydlig lagsaga, men de sammanslogs igen redan efter ett år. Det var därefter som dubbelnamnet Båhus och Vikens (eller Vikarnes) lagmansrätt började att användas.
En skillnad efter att svensk lag införts i Båhuslän var att det då bara var domar från landsbygdens häradsrätter som överklagades till lagmansrätten, inte städernas rådhusrätter, samt att endast tvistemål togs upp av lagmansrätten, medan brottmål gick direkt till hovrätten.
Samtliga Sveriges lagmansrätter avskaffades 1849.
|
|
|
|
|
|