Arkivguiden   >   Båhus Arkivguide   >   Historia och indelning   >

GÅRDSHISTORIA
Jordeböcker

INNEHÅLL

Räkenskaper

Innehåll

Böndernas namn
Räkenskaper
Jordeböcker är räkenskaper som fördes av större jordägare (kronan, kyrkan och privata godsägare) och visar gårdarnas storlek samt de skatter och avgifter som brukaren av varje gård skulle betala.

Här behandlas kronans (statens) jordeböcker, som är en del av fogdarnas räkenskaper. De äldsta är från 1500-talet både i Norge och Sverige.

Varje fögderi har sin egen jordebok, men i länsräkenskaperna är dessa sammanbundna till en jordebok för hela länet.

I de äldsta norska jordeböckerna har olika skatter var sin avdelning, och varje avdelning är sedan geografiskt indelad. Detta innebär att en gård kan återfinnas på flera ställen i samma bok, ett ställe för varje skatt. De svenska jordeböckerna är däremot rent geografiskt indelade efter fögderi, härad (skeppreda) och socken. Under varje socken är gårdarna sedan uppställda under en rubrik för varje jordnatur. Detta innebär att varje gård endast återfinns på ett ställe i boken, med alla skatter samlade där.

I jordeboken noteras inte de enskilda bruken under egna rubriker, utan skatten anges för varje jordeboksgård/hemman, vilket är en kameral enhet som ofta består av flera bruk med var sin bonde. (Se Gårdar och bruk.)
Innehåll
För varje gård anges dess storlek, mantalet i svenska jordeböcker och landskylden i norska. (Se Jordnatur och gårdsstorlek.)

Under varje jordeboksgård anges oftast böndernas namn och hur stor andel av jordeboksgården som vars och ens bruk utgör. Men eftersom jordeböckerna var längder över gårdarnas skatter, så var det av mindre betydelse vilken brukare som noterades för gården. Personuppgifterna är därför mycket opålitliga i de äldsta böckerna, då man ofta slentrianmässigt skrev av böndernas namn från föregående års bok (se under Böndernas namn nedan).

I en del jordeböcker är också noterat vilka som äger gårdarna.

Jordeböckerna är som sagt räkenskaper. För varje gård anges därför vilka skatter som skulle betalas, vilket i de flesta fall är ålderdomliga naturaskatter.

I de svenska jordeböckerna kan man också se hur gården var indelt, d.v.s. till vilket ändamål gårdens jordeboksskatt var 'öronmärkt'. En del gårdar (endast skatte- och kronogårdar) utgjorde rusthåll vid Båhusläns regemente. Andra (endast kronogårdar) var boställen för officerare eller andra kronans tjänstemän (t.ex. länsmän). Och en del gårdar (alla jordnaturer) betalade (helt eller delvis) en krontjänstemans lön eller direkt till statskassan.

Det anges också i de svenska jordeböckerna om en gård har ändrat jordnatur, och om dess mantal har förökats eller förmedlats (minskats). Det framgår också om en gård har övertagits av kronan som s.k. skattevrak p.g.a. obetalda skatter.
Böndernas namn
Böndernas namn i gamla jordeböcker ska man ta med en rejäl nypa salt.

När en namngård (t.ex. Lersten i Kville socken) har flera jordeboksgårdar (i Lerstens fall Nedegården och Oppegården), så står inte jordeboksgårdarnas namn i de äldre jordeböckerna, utan endast namngårdens namn på alla (i det här fallet alltså endast Lersten på båda gårdarna). Det var alltså bara genom böndernas namn som man kunde skilja jordeboksgårdarna åt. Men vilka namn som stod där - om det var den som verkligen brukade gården det året eller en sedan många år död bonde - spelade mindre roll; det gällde bara att kunna identifiera gården, så att skatten betalades. I vissa fall har t.o.m. bondens namn levt kvar ända in i vår tid som namn på jordeboksgården (t.ex. Asmundsgården och Botolfsgården i Vidingen i Kville socken). (För skillnaden mellan namngård och jordeboksgård, se sidan Gårdar och bruk.)

Vid en genomgång av samtliga gårdar i Svenneby socken i Kville härad, så framgick det tydligt att exakt samma uppgifter gick igen från år till år på alla gårdar; sedan ändrades uppgifterna samtidigt på alla gårdar, och därefter hängde de nya uppgifterna med oförändrade i många år. Detta är Norrvikens fögderi, så då lär detsamma gälla också övriga socknar där, men om exakt samma tidsgränser gäller också övriga fögderier har i skrivande stund inte kontrollerats, men är väl inte osannolikt.

Det som noterades vid denna genomgång då var att 1661 års bönder står kvar t.o.m. 1669. 1671 har det ändrats, och det årets uppgifter står sedan kvar t.o.m. 1684. 1697 är det nya uppgifter, och då också (för skattegårdarna) detaljerade upplysningar om vilka som har delar i gården. Det är också 1697 som jordeboksgårdarnas namn står utsatt för första gången.

Det var landsarkivets jordeböcker som genomgicks (landskontoret/länstyrelsens exemplar). På Riksarkivet (Kammarkollegiums exemplar) finns årgångar som saknas på landsarkivet. För tiden före 1697 är det dessa som bara finns på Riksarkivet: 1660, 1670, 1672 och 1674 samt 1685-1696.

Framför allt landsarkivets stora lucka mellan 1684 och 1697 täcks alltså här. Den slentrianmässiga avskriften av föregående år höll därför kanske på längre än till 1684 - men å andra sidan började kanske uppgifterna att hållas aktuella innan 1697, liksom noteringen av jordeboksgårdarnas namn. Men hur det ligger till med den saken har alltså ännu inte kontrollerats.
Om Båhus Arkivguide
© Jörgen Tollesson     ·     Epost