Arkivguiden   >   Båhus Arkivguide   >   Historia och indelning   >

GÅRDSHISTORIA
Jordeböcker

INNEHÅLL

Räkenskaper

Innehåll
Räkenskaper
Jordeböcker är räkenskaper som fördes av större jordägare (kronan, kyrkan och privata godsägare) och visar gårdarnas storlek samt de skatter och avgifter som brukaren av varje gård skulle betala.

Här behandlas kronans (statens) jordeböcker, som är en del av fogdarnas räkenskaper. De äldsta är från 1500-talet både i Norge och Sverige.

Varje fögderi har sin egen jordebok, men i länsräkenskaperna är dessa sammanbundna till en jordebok för hela länet.

I de äldsta norska jordeböckerna har olika skatter var sin avdelning, och varje avdelning är sedan geografiskt indelad. Detta innebär att en gård kan återfinnas på flera ställen i samma bok, ett ställe för varje skatt. De svenska jordeböckerna är däremot rent geografiskt indelade efter fögderi, härad (skeppreda) och socken. Under varje socken är gårdarna sedan uppställda under en rubrik för varje jordnatur. Detta innebär att varje gård endast återfinns på ett ställe i boken, med alla skatter samlade där.

I jordeboken noteras inte de enskilda bruken under egna rubriker, utan skatten anges för varje jordeboksgård/hemman, vilket är en kameral enhet som ofta består av flera bruk med var sin bonde. (Se Gårdar och bruk.)
Innehåll
För varje gård anges dess storlek, mantalet i svenska jordeböcker och landskylden i norska. (Se Jordnatur och gårdsstorlek.)

Under varje jordeboksgård anges oftast böndernas namn och hur stor andel av jordeboksgården som vars och ens bruk utgör. Men eftersom jordeböckerna var längder över gårdarnas skatter, så var det av mindre betydelse vilken brukare som noterades för gården. Personuppgifterna är därför mycket opålitliga i de äldsta böckerna, då man ofta slentrianmässigt skrev av böndernas namn från föregående års bok.

I en del jordeböcker är också noterat vilka som äger gårdarna.

Jordeböckerna är som sagt räkenskaper. För varje gård anges därför vilka skatter som skulle betalas, vilket i de flesta fall är ålderdomliga naturaskatter.

I de svenska jordeböckerna kan man också se hur gården var indelt, d.v.s. till vilket ändamål gårdens jordeboksskatt var 'öronmärkt'. En del gårdar (endast skatte- och kronogårdar) utgjorde rusthåll vid Båhusläns regemente. Andra (endast kronogårdar) var boställen för officerare eller andra kronans tjänstemän (t.ex. länsmän). Och en del gårdar (alla jordnaturer) betalade (helt eller delvis) en krontjänstemans lön eller direkt till statskassan.

Det anges också i de svenska jordeböckerna om en gård har ändrat jordnatur, och om dess mantal har förökats eller förmedlats (minskats). Det framgår också om en gård har övertagits av kronan som s.k. skattevrak p.g.a. obetalda skatter.
Om Båhus Arkivguide
© Jörgen Tollesson     ·     Epost