Arkivguiden   >   Båhus Arkivguide   >   Historia och indelning   >

GÅRDSHISTORIA
Jordeböcker

INNEHÅLL

Räkenskaper
 

Indelning
Räkenskaper
Av jordeböckerna framgår gårdarnas storlek och de avgifter och skatter som brukaren av varje gård skulle betala. Jordeböcker fördes av kronan, kyrkan och privata godsägare.

Här behandlas kronans (statens) jordeböcker, som är en del av fogdarnas räkenskaper. De äldsta är från 1500-talet både i Norge och Sverige.

Då dessa jordeböcker i första hand var skattelängder över gårdarna, var det av mindre betydelse vilken brukare som noterades för gården. Personuppgifterna är därför mycket opålitliga i de äldsta böckerna, då man ofta slentrianmässigt skrev av böndernas namn från föregående års bok.

Varje fögderi har sin egen jordebok, men i länsräkenskaperna är dessa sammanbundna till en jordebok för hela länet.
Indelning
Inom varje fögderi är gårdarna uppställda skeppreda (härad) för skeppreda, och inom varje skeppreda socken för socken. Under varje socken är gårdarna sedan uppställda under en rubrik för varje jordnatur. För varje gård anges också dess storlek, mantalet i svenska jordeböcker och landskylden i norska. (Se Jordnatur och gårdsstorlek.)

I jordeboken noteras inte de enskilda bruken, utan skatten anges för varje jordeboksgård/hemman, vilket är en kameral enhet som ofta består av flera bruk med var sin bonde. Dock kan under varje jordeboksgård anges böndernas namn och hur stor andel av jordeboksgården som vars och ens bruk utgör. (Se Gårdar och bruk.)
Om Båhus Arkivguide
© Jörgen Tollesson     ·     Epost